1964 års stadsplan

Stadsplanen för Kyrkbacken antogs av stadsfullmäktige den 27 augusti 1964 och fastställdes av länsstyrelsen den 30 april 1965.

Länge planerade man för en nybyggnad av Kyrkbacken i ett rutnät på samma sätt som för övriga delar av staden. Även barockinspirerade inslag förekom i utformningsförslagen. Gamla gymnastikhusets kolonngavel (Blåsbogatan 1) är ett exempel på detta. I 1915 års stadsplan hade man dock kommit fram till att man ville bevara området, men fann fortfarande behov av brandgator och breda förgårdar.

En gradvis förslumning av Kyrkbacken skedde under årens lopp. Västerås stad ägde i början av 1960-talet cirka tre fjärdedelar av alla fastigheter på Kyrkbacken.  I slutet av 1960 blev kyrkbacksfrågan akut och en promemoria angående områdets behandling upprättades inom stadsförvaltningen. Ett par år senare bildades en särskild arbetsgrupp ”Arkitektgruppen Kyrkbacken” bestående av arkitekter och stadsplanerare som på sin fritid utvecklade stadsförvaltningens promemoria och tog fram ett förslag till områdets fortsatta utveckling.

Arbetsgruppen föreslog att områdets grundförutsättningar så långt möjligt skulle bevaras. Detta innebar att det medeltida gatunätet och väsentliga delar av det gamla byggnadsbeståndet skulle behållas. Samtidigt betonades att det i fråga om nybebyggelse var helt i linje med områdets något vildvuxna karaktär att man här och var fick in nya helt moderna kontrasterande byggnader.

Stadsplan
Stadsplan
Västra delen
Västra delen
Östra delen
Östra delen
Norra delen
Norra delen
Stadsplanebeteckningar
Stadsplanebeteckningar

Stadsplanebestämmelser

§ 1. Stadsplaneområdets användning

Byggnadskvarter

Med A betecknat område får användas endast för allmänt ändamål.

Med B betecknat område får användas endast för bostadsändamål. Byggnadsnämnden må även medgiva att byggnad uppföres eller inredes för annat ändamål; dock inte för sådan verksamhet som kan väntas medföra sanitär olägenhet för närboende eller eljest störa trevnaden.

Med Es betecknat område får användas endast för transformatorstation och därmed samhörigt ändamål.

Med G betecknat område får användas endast för garageändamål.

Specialområden

Med K betecknat område får användas endast för begravningsändamål.

Med V betecknat område skall utgöra vattenområde som icke får utfyllas eller överbyggas.

§ 2. Mark som icke eller i endast mindre omfattning får bebyggas

Med punktprickning betecknad mark får icke bebyggas.

Med korsprickning betecknad mark får bebyggas endast med uthus, garage och dylika mindre gårdsbyggnader.

§ 3. Särskilda föreskrifter angående område för allmän trafik

Med x betecknat område inom byggnadskvarter får icke bebyggas på sätt som hindrar att området i jämnhöjd med angränsande gatumark och till en fri höjd av minst 2,5 meter användes för allmän gångtrafik.

§ 4. Byggnadssätt

Med M betecknat område får bebyggas endast i den omfattning och på det sätt som byggnadsnämnden för varje särskilt fall prövar lämpligt med hänsyn till den historiska miljön. Byggnad må förläggas i tomtgräns, där byggnadsnämnden så prövar lämpligt.

§ 5. Begränsning i rätt att anordna biluppställningsplats

Å med (g) betecknat område får med hänsyn till miljön icke uppföras garage.

§ 6. Våningsantal

Å med I, II eller III betecknat område får byggnad uppföras med respektive högst en, två och tre våningar; utöver sålunda angivet våningsantal får vind icke inredas.

Å med v betecknat område får utöver angivet våningsantal vind inredas utan hinder av närmast föregående bestämmelse.

Å med M betecknat område må byggnadsnämnden, där så prövas lämpligt med hänsyn till miljön, medgiva inredande av vind och/eller souterrängvåning utan hinder av bestämmelsen i första stycket.

Där våningsantalet ej finnes angivet får byggnad uppföras med det antal våningar, som bestämmelserna angående byggnadshöjd möjliggöra.

§ 7. Byggnads höjd

Å med I, II, IIv eller III betecknat område får byggnad icke uppföras till större höjd än respektive 4,4, 7,6, 8,0, och 10,6 meter.

Å med siffra i romb betecknat område får byggnad uppföras till högst den höjd i meter som siffran angiver.

§ 8. Anordnande av stängsel

I sådan del av kvartersgräns, som i ändpunkterna markerats med fyllda trianglar och i övrigt med ofyllda, skall med hänsyn till trafiksäkerheten fastighet förses med stängsel, vari ej får anordnas öppning som medgiver körförbindelse med gata eller allmän plats. Befrielse från här angiven skyldighet att anordna stängsel må dock medgivas beträffande sådan gräns, över vilken med hänsyn till dess höjdläge eller andra omständigheter trafik ej kan väntas, ävensom beträffande fastighet, vars behov av utfart icke kan på annat sätt behörigen tillgodoses.

§ 9. Övergångsbestämmelse

Å tomt som omfattar med (å) betecknat område får nybyggnad icke företagas så länge någon byggnad i strid mot planen kvarligger inom med (å) betecknad del av tomten.

Västerås den 2 juni 1964

STADSBYGGNADSKONTORET